Vinslövs fritidsgård finns!

Vinslövs Fritidsgård finns!


Svar till Anton som skrev en insändare i NSK 7/11 och ställde frågan om det finns en fritidsgård i Vinslöv då det är många som är ute vid torget och "hänger". Jag blev både ledsen och upprörd över detta. Vinslöv har en fritidsgård, kan nämna att vi håller till på Stora Torggatan 14, mer känd för vinslövsborna som "gamla pingstkyrkan". Vi är fyra stycken anställda som lägger ner både själ och hjärta i vårt arbete för barnen i Vinslöv. Alla barn från Åk 4 och uppåt är välkomna att bli medlemmar hos fritidsgården. Detta kostar 25:- per termin. Det som upprörde mig mest var att det skrevs om hur dåligt vi måste ha jobbat för att märkas i samhället. Detta är inte sant. Vi har sedan nystarten hösten -07 varit på skolan och informerat, skickat ut enkäter i de berörda klasserna där barnen själva fått fylla i vad de skulle vilja ha för aktiviteter på fritidsgården och vad vi kan göra för att de ska vilja komma dit. Den 1/10 -08 hade vi informationskväll där alla var inbjudna för att få information om fritidsgården och även få chansen att ställa frågor till oss som jobbar där. Vi annonserade i tidningen, gick ut i radion och satte upp lappar. Resultatet? Inte en enda människa dök upp. Vi satt från kl 19, när mötet skulle börja, till kl 20:30. Då gav vi upp. Jag som är en av de som jobbar mest har andra plikter också. Jag går heltid i skolan och har även ett nattjobb på olika krogar och restauranger i Hässleholm och Kristianstad. Ovanpå detta jobbar jag på fritidsgården. Jag åker varje dag direkt från skolan och ner till fritidsgården. Det blir långa dagar och man är jättetrött men det är roligt och vi vet att vårt arbete behövs. Att då få läsa i tidningen att om det finns en fritidsgård i Vinslöv så gör vi inget bra arbete för vi märks inte och barnen fortsätter drälla nere vid torget istället. Då är min fråga: Var kommer föräldrarnas ansvar in? I grund och botten är det väl ändå de som ska uppfostra sina barn och då också hålla koll på var deras barn befinner sig och vad de gör? Vi på fritidsgården erbjuder ett alternativ till barnen. Ett ställe de kan bege sig till för att umgås med sina vänner. Men vi kan inte tvinga in dom där för att byns befolkning ska slippa dom nere vid torget.

Vi har i dagsläget 136 medlemmar vilket är ett imponerande antal jämfört med andra fritidsgårdar i kommunen. Majoriteten av våra medlemmar är dock mellan 10 och 12 år. De äldre barnen är helt enkelt inte intresserade. Vi har försökt att nå dom men om dom inte vill själva så kan vi tyvärr inte göra mer. Vi fyra som jobbar där kan inte heller dra hela lasset själva. För att en fritidsgård ska fungera fullt ut krävs det att föräldrarna engagerar sig i sina barn. Vi har några föräldrar som är djupt engagerade och som ställer upp så fort vi behöver hjälp med något. En stor eloge till dessa som inte bara bryr sig om sina egna barn utan även andras.


Jag skulle vilja berätta lite mer om oss som jobbar på fritidsgården. Jag börjar med mig själv.

Jag heter Amy Ljunggren, är 25 år, uppvuxen i Vinslöv och bor där än idag. Jag läser på Önnestad Folkhögskola på heltid och direkt efter skolan åker jag ner till fritidsgården och arbetar där. På helgerna jobbar jag som croupier på olika krogar i Hässleholm och Kristianstad. Detta innebär att vissa helger blir särskilt köriga då det kan innebära att jag åker från det ena stället till det andra. Ett körigt dygn kan se ut så här:

Fredag 08:20 lämnar hemmet för att åka till skolan.

14:00 kommer hem och har 2,5 timme på mig att vila och äta innan jag ska ner till fritidsgården.

16:30 ner till fritidsgården för att öppna för barnen så dom har någonstans att vara. En annan kollega kommer in vid 19 så vi inte jobbar ensamma vid stängning.

22:00 fritidsgården stänger och då byter jag om och åker in till stan för att börja mitt andra jobb kl 22:30

03:00 nattklubben stänger, vi i personalen har fortfarande minst en timmes jobb kvar.

04:00 jag får äntligen sätta mig i min bil och köra hem

04:20 jag är hemma och utsvulten, har inte ätit sen kl 16:00.

05:00 jag är äntligen i säng och ska sova.

Lördag 08:00 kl ringer. Jag har fått ca 3 timmars sömn men nu är det dags att gå upp. Kl 9 ska jag vara på fritidsgården för vi ska ha nån verksamhet där, t.ex. i samband med prylmarknadens öppethållande.

09:00 jag är på fritidsgården tillsammans med mina kollegor för att förbereda inför vilken aktivitet det än må vara.

10:00 vi slår upp portarna för allmänheten, "välkomna in på fika m.m.".

14:00 vi kan stänga igen för dagen. Vi lyckades få in 3 st besökare. Wow, vilket intresse!

14:30 jag är äntligen hemma och kan sova några timmar. Ikväll är det dags för arbete igen.


Så. Då förstår ni kanske hur slutkörd man är. Detta gäller inte bara mig.

Turen har kommit till Alexandra. Hon är 29 år gammal, har en son på 5 år och bor med sin sambo i Hässleholm. Alexandra är en av dom som inte har tagit körkort och måste därför förlita sig på kollektivtrafiken. Förutom fritidsgården jobbar hon som:

  1. telefonförsäljare
  2. lokalvårdare på ett telemarketingföretag
  3. lokalvårdare på en restaurang/pub i Hässleholm
  4. Vikarierande lokalvårdare hos kommunen.

Detta innebär att hon har 5 jobb + familj att hinna med. Trots detta lägger även hon ner sin själ i arbetet på fritidsgården och för Vinslövs barn och ungdomar.


Anställd nr 3. på fritidsgården är Therese. Hon är 35 år och är inne på sin sista termin på högskolan i Kristianstad. Hon är snart färdigutbildad lärare. Detta betyder att hon har enormt mycket jobb i skolan. Hon har dessutom 40 min. bilväg enkel resa till Vinslöv. Trots detta ser hon alltid till att ställa upp, inte bara när hon är schemalagd utan även på andra mer spontana aktiviteter vi kan komma på. En pärla som gör detta enbart för att hon vill barnens bästa.


Anställd nr 4. heter Petra och är 37 år. Hon arbetar på ett äldreboende i Vinslöv, hon har 2 barn på 12 och 14 år som båda är i en ålder där mammas uppmärksamhet är viktig på ett eller annat sätt. Hon har även sin sambo Harry i familjen. Hon har också många järn i elden. Hon nattvandrar, sitter som ordförande i fritidsgårdens styrelse, jobbar i fritidsgårdens dagliga verksamhet, jobbar på äldreboendet samt sköter hem och familj. Hon är dessutom aktiv inom Oriflame. Detta borde innebära mycket stress i hennes liv och gör det säkert också. Varför fortsätter hon? Jo, hon anser att barnen ska komma i första hand.


Så, jag ber er därför, istället för att skriva insändare om vad som borde finnas, ta reda på vad som verkligen finns och erbjud en hjälpande hand. 4 personer kan inte själva se efter alla barn och ungdomar i Vinslöv. Allmänhetens hjälp behövs, i synnerhet föräldrarnas.


Som avslutning hälsar jag alla som har frågor eller är nyfikna på vår verksamhet välkomna. Våra öppettider är:

Mån-Tors 15-19

Fre 17-22


För klagomål på våra öppettider ber vi er kontakta fritidskontoret hos Hässleholms Kommun då det är de som som bestämmer i sista hand.


Tack för ordet

Amy Ljunggren, fritidsledare på Vinslövs fritidsgård


Mårtensfest på skolan!

Idag har det varit mårtensfest för hela skolan. Detta innebar att jag enbart hade svenska idag. Sen hade jag håltimme och efter den skulle vi i festkommitén börja duka inför kvällen. Detta var väldigt roligt och även kvällen blev lyckad. Det var många som slöt upp och det blev både förrätt, huvudrätt och efterrätt. Jag var så mätt att jag skippade efterrätten. Kjolen började kännas lite trång. Fick uppskattning för min slips också (svart med chockrosa dödskallar). Riktigt roligt. En aktivitet under middagen var att vi skulle sätta ihop en låt, dikt eller ramsa av 10 st. ord vi fått nerskrivna på ett papper. Vem fick gå fram och läsa upp vårt bords ramsa inför hela matsalen tror ni? Jadå, rätt svarat, jag givetvis. Tur man inte lider av scenskräck iaf. Det var roligt och jag fick faktiskt uppskattande ord om det också. Tror folk hajade till lite. Jag har inte haft kjol en enda gång sen jag började på skolan men det hade jag minsann idag! Så, kjol, skjorta, dödskalle-slips och högklackade stövletter till det. Verkade som om folk gillade det iaf. Det är inte många av dom som sett mig ute. Då har jag ju oftast lite finare kläder än i skolan.

Nu ska jag faktiskt försöka somna i tid för en gångs skull. Imorgon blir en lång dag med både skola, förfest och releaseparty på Q-bar.

Until next time...
Amy

Another day in paradise

Nä, inte riktigt. Men jag kom inte på nån bättre rubrik idag. Dagen har varit ganska vanlig faktiskt. Det var skola som vanligt och sen fritidsgården. Ikväll hade vi styrelsemöte. Ett välbehövt möte och jag tycker vi kom fram till en hel del vettigt faktiskt. Sen körde jag Alex och Linus in till stan och sen kom jag hem. Det är väl i princip vad som hänt. Hoppas på lite mer action imorgon, om han vill förstås ;)
Vi ska iaf ha Mårtensfest på skolan imorgon. Det kommer bli skoj. Sen får vi då se if I get lucky på kvällen.

Until next time...
Amy

En riktigt lyckad avslutning

Det blev ett lyckat avslut på dagen. Hade ett trevligt möte med någon efter att jag lämnat av Alexandra, Linus och Petra. Detta ska definitivt göras om. Får hitta en tid som passar. Torsdag har jag en öppning på kvällen men det är ju två schema som ska passa ihop.

I övrigt har dagen varit ganska normal. Skola till kl 14 och sen ner till fritidsgården. Inte så många barn idag men jag och Alex roade oss med singstar istället. Och sen då vidare till min najsiga träff. Dags att träna bort ringrostigheten nu!

Until next time...
Amy

Att återfödas som kines

Jag läste en artikel av Catti Brandelius (ni hittar den här: http://www.rfsu.se/att_aterfodas_som_kines.asp/).
Titeln på artikeln är som ovan: "Att återfödas som kines". Denna artikel handlar om ett dilemma som varje person i västvärlden måste handskas med minst en gång i livet. Är det politiskt korrekt att köpa saker vi med säkerhet vet är gjorda av barn?
Är det rätt att stödja ett globalt företag där toppen tjänar miljoner medan de som verkligen utför jobbet knappt tjänar ihop till brödfödan för dagen? Hur kan vi leva med oss själva när vi vet att vi stödjer sån här orättvisa? Och stödjer den gör vi. Varje gång vi går in på t.ex. H&M tänkandes: "bara den här gången", så godkänner vi att företaget använder barnarbetare till att göra våra kläder. De här barnen kunde varit våra egna. Tänk dig själv din egen son eller dotter, sittandes på sin 10:e födelsedag från 07-23 utan att knappt få ett öre för jobbet. Förskräckligt va?

Jag är en av de hycklare som förfäras över det hemska barnarbetet, samtidigt som nästan hela min garderob är inhandlad på H&M. Bland det bästa jag vet är när jag lyckas hitta ett snyggt klädesplagg för halva priset. Då bryr jag mig inte om ifall det är gjort i Kina, Kambodja, Sverige eller USA. Det är priset som räknas.
Och varje gång jag mår dåligt över detta trösta jag mig själv med att tänka: Även om dessa barn inte har någon hög lön så har de iaf något. Om vi inte handlar stängs fabrikerna och då har de inget. Och något är väl alltid bättre än inget, eller?

Precis som artikelförfattaren försöker jag stänga av den delen av mig som känner sig skyldig. Och precis som författaren försöker jag tänka på att om de inte hade dessa jobben hade de fått försörja sig på annat sätt, i värsta fall hade de sålts som sexslavar.
Så jag trycker på off-knappen för mitt dåliga samvete och fortsätter handla på t.ex. H&M och McDonalds.

Som det står i artikeln så försöker jag inte heller påverka andra till att låta bli att stödja dessa företagen. Jag försöker inte säga till barnen att låta bli sitt Happy Meal för att leksaken gjorts av något annat barn som inte är lika lyckligt lottat. Det är smidigast så. Lättast att bara blunda för det hela.

Då kommer frågan, hur mycket annat blundar vi för? Är alla människor lika bekväma av sig? Jag vet att jag blundar för mer än detta. Långt mer personliga saker försöker jag också blunda för.
Jag blundar för det faktum att min morfar faktiskt är dödssjuk och att jag trots det vill att han ska fortsätta finnas kvar. Istället försöker jag käckt intala både mig och resten att det bästa för honom är att få somna in. Så är ju fallet och det låter väldigt bra, men helst av allt skulle jag vilja ta till varenda metod som finns för att hålla honom vid liv för alltid.
Jag försöker blunda för att en person i min närhet inte vill veta av sina nära och kära. Folk frågar mig: Hur ställer du dig till detta? Hur känns det för dig?
Mitt svar är: Jag tänker inte så mycket på det. I själva verket tänker jag på det nästan hela tiden. Hur har det kunnat bli så här, hur har det kunnat bli så fel för en människa som verkligen haft alla förutsättningar för ett näst intill lyxigt liv?
Men det lättaste är att bara stänga av. Stänga igen ögonlocken och låtsas att inget av detta existerar. Gömma huvudet i sanden som en struts kanske, men det är det som faktiskt får mig att gå upp på morgonen. Prata bort allting och tänka på något annat. Att tänka på dagen när morfar faktiskt har somnat in orkar jag inte. Jag vet inte hur jag kommer reagera. Jag brukar inte vara blödig och känslig och har väldigt svårt för folk som är det. Men tänk om jag, när den dagen kommer, blir lika "hemsk" som de? Är jag en dålig människa då eller har jag kanske äntligen blivit mänsklig? Jag tror dessutom inte min mamma kommer ta det så bra och för den sakens skull får man fortsätta visa den lite kallare sidan utåt. Om hon bryter ihop, vad gör jag då? Jag kan inte komma till henne med allt jag tänker på då. Nä, på med isfasaden och fortsätt som vanligt. Allting blir mycket lättare då.

Hur agerar du själv?

tandläkaren idag

Jag drog ut en visdomstand och lagade ett hål. Ska tillbaka den 24:e och laga 2 hål till. Sen är jag äntligen klar. Drog ut en visdomstand förra gången jag var där för två veckor sen. Men räkningen skulle stanna på 3000:- så det var inte så blodigt ändå. Men ont i käften har jag. När jag kom ner till gården idag hade jag så ont att jag inte visste var jag skulle bli av. Men jag tog 2 panodil och sen gick det över.

Det var en lugn dag på gården idag. 12 ungar men de märktes knappt. Kommunen var på besök också och de var jätteimpade över hur vi skötte gården och att vi var så aktiva och engagerade. Kul att höra.

Annars har det varit en ganska händelselös dag. Var ledig från skolan idag eftersom jag visste att jag skulle få hemskt ont efter tandläkarbesöket.

Imorgon däremot händer det nog lite mer förhoppningsvis. Vi får se om det blir nåt kl. 20. Så han inte fegar ur :P Men det tror jag inte. Det gjorde han ju inte förra gången. Ska bli riktigt mysigt. Skönt om inte annat. Har en överraskning till honom också nästa gång han går ut på msn, hehe. Den lär han gilla!

Nu ska jag snart sova. Ska titta lite på TV först bara.

Until next time...
Amy

Först uppdateras inte bloggen alls...

...sen uppdateras den hela tiden. Som ni förstår är jag lite rastlös och har inget att göra. Sov ganska länge idag så jag är inte direkt trött heller. Saknar lite action, både på ett och annat sätt. Vissa saker ska man inte ge sig på när man varit utan dom ett tag för då får man mersmak. Lustigt det där. Håll dig ifrån det ett tag så är allt helt ok. Behovet minskar ju mer och mer. Men sen, en enda gång räcker så är det kört. Ja, ja. Jag får väl ge mig till tåls och se om något händer.

Until next time...
Amy

http://carrera83.nyfotat.se

Glömde ju göra reklam för min "modeblogg". Där lägger jag in bilder på grejor jag vill ha, som jag ska köpa eller som jag precis har köpt. Titta gärna in där. Kanske får ni tips på nåt ni gillar.

Until next time...
Amy

Helgen är över!

Och det är höstlovet också. Ska bli riktigt skönt att få börja skolan igen så man får lite struktur och ordning på livet och dagarna. Men det har varit en rolig lovvecka med övernattning och Andys. Fredagen på Grand var lite småjobbig. Mest för att det faktiskt inte var så jättemycket att göra. Inte alls som det brukat vara de gånger jag varit där. Men kvällen gick ändå någorlunda fort och jag var hemma redan strax efter fyra. Imponerande.
Igår var jag på Q-bar. Där var det också en slö start om man räknar antal gäster. Men när spelet väl kommit igång fanns det ingen tid för någon rast. Och rätt som det var hade det vält inte massor av folk. Jag hade full rulle ända fram till tre och det var riktigt intensivt. Jag förstår inte vad det är med Hässleholm. Man kan ha det precis lika intensivt i Kristianstad men man är inte lika trött efteråt som när man jobbar i Hässleholm. Det är som om spelarna suger ut precis all energi man har. Och ändå var de inte bråkiga på något sätt. Vi hade jättetrevligt hela kvällen. Men jag var så trött att jag trodde jag skulle somna rätt upp och ner i lokalen efter stängning.
Jag slapp iaf köra igår för Jenny skulle jobba på Kingan så hon körde. Vi slutade samtidigt så hon kom och hämtade mig på Q-bar sen. Perfekt när man kan göra så. Nästa gång kan jag köra istället. Bra om man kan turas om. Man sparar ju lite bensin iaf.

Nu ikväll blir det iaf lugnt. Ska fortsätta titta på tv:n. Så får vi väl se om det dyker upp någon intressant att prata med på msn eller nåt. Dessutom ska jag ladda inför tandläkarbesöket imorgon. Förmodligen kommer jag se helt missbildad ut för minst halva ansiktet kommer vara bedövat. Och så kommer kommunen på besök till Fritidsgården så jag måste ner dit en sväng. Men det blir nog inte så långvarigt hoppas jag.

Nä, nu får det räcka för idag. Ska kolla färdigt på sista säsongen av Sex and the city (igen!).

Until next time...
Amy

RSS 2.0