Här kommer lite bilder på mina två favoriter!
Nu har jag bestämt mig!
Bestämde mig idag för att jag ska gå fritidsledarutbildningen i Markaryd till hösten. Tar två år sen är jag färdigutbildad. Perfekt, jobbar ju redan som det och det kan inte skada med behörighet också. Vill jag sen bli lärare behöver jag bara läsa till ett fåtal kurser.
Känns skönt att ha bestämt sig. Och så stannar jag ju kvar i närheten dessutom. Alexandra blev sugen på den utbildningen också. Låter bra tycker jag. Då har man sällskap + att det blir lite billigare resor till och från skolan. Alltid bättre att dela :)
I övrigt har det varit som vanligt. Skola och sen fritidsgården. Däremot gjorde Hubbe världens gulligaste sak idag. Han gick upp tidigare än han behövde och körde hela vägen från Tyringe till Önnestad bara för att få träffa mig i ca 25 min på min 10-rast. Jättegullig av honom! ;)
Annars jobbar han eftermiddag denna veckan. Ganska värdelöst. Det betyder att han börjar jobba samma tid som jag slutar skolan. Det är lite jobbiga veckor de där eftermiddags-veckorna. Men det får gå. Fast helst hade jag velat ha honom hos mig alltid. Men man kan inte alltid få som man vill tyvärr.
Nu ska jag snart dyka i säng och sätta igång nån bra film medans jag väntar på att bejbi ska ha tid att skicka nåt sms. Om inte annat så jag vet att han kommit hem ordentligt utan några missöden.
Until next time...
Amy
Känns skönt att ha bestämt sig. Och så stannar jag ju kvar i närheten dessutom. Alexandra blev sugen på den utbildningen också. Låter bra tycker jag. Då har man sällskap + att det blir lite billigare resor till och från skolan. Alltid bättre att dela :)
I övrigt har det varit som vanligt. Skola och sen fritidsgården. Däremot gjorde Hubbe världens gulligaste sak idag. Han gick upp tidigare än han behövde och körde hela vägen från Tyringe till Önnestad bara för att få träffa mig i ca 25 min på min 10-rast. Jättegullig av honom! ;)
Annars jobbar han eftermiddag denna veckan. Ganska värdelöst. Det betyder att han börjar jobba samma tid som jag slutar skolan. Det är lite jobbiga veckor de där eftermiddags-veckorna. Men det får gå. Fast helst hade jag velat ha honom hos mig alltid. Men man kan inte alltid få som man vill tyvärr.
Nu ska jag snart dyka i säng och sätta igång nån bra film medans jag väntar på att bejbi ska ha tid att skicka nåt sms. Om inte annat så jag vet att han kommit hem ordentligt utan några missöden.
Until next time...
Amy
Nu var det längesen igen :S
Satt och klottrade lite på engelskan. Fick ihop till ett blogginlägg iaf. Ganska totalt värdelöst. Vi gör ingenting på engelskan. Bara traggar en massa. Lär vi oss något egentligen?
Nu har skolan alltså börjat igen. På riktigt. Men förra veckan låg min mentor/klassföreståndare på sjukhuset. Han hade blivit opererad för något. Istället hade vi en massa vikarier. Vi hade t.ex. nån lärarstudent som vikarie på tisdagens svenska-lektion och på religionen. I onsdags hade vi vår amerikanska engelsklärare som vikarie på historie-lektionen. Han pratade t.o.m. svenska. Det var nästan så det var lite svårt att förstå honom nu när man är van vid att han alltid pratar engelska.
O stackars Hubbe satt fast i Anderstorp. Han blev ivägskickad av jobbet. Han fick sitta och frysa i en bil x antal timmar innan han kunde köra hem igen. Men sen kom han till Vinslöv och hälsade på mig. Han ska ev. hälsa på mig i skolan nån dag om han hinner och orkar.
Han var förresten på fest förra fredagen när jag jobbade. För en gångs skull kände jag ingen oro över att han skulle falla för några frestelser. Jag vet inte om det berodde på att jag såg fram emot att jobba med Eldiz eller om mitt undermedvetna helt enkelt förstått att jag kan vara lugn. Jag ska vara (och är det också) lycklig över att ha hittat en kille som så uppenbart tycker om mig och som dessutom vågar säga och visa det så öppet även inför andra. Det har jag ju inte blivit bortskämd med tidigare precis.
Så, jag är jätteglad över detta! :)
En lite tråkigare sak är att morfar ligger på sjukhuset. De har redan ringt efter oss två gånger för de har trott att han ska dra sina sista andetag. Men gubben är seg. Han lever än. Han har en pågående hjärtinfarkt. Den har pågått sen i lördags. Får han en till dör han direkt men får han inte det utan denna får gå över i lugn och ro så kan han antingen somna in hastigt, ligga i flera veckor och dra ut på det eller t.o.m. komma på benen igen. Vi vet ingenting. Men vi vet att sjukhusbesöken har blivit tätare och tätare och han orkar ingenting längre så varför ska han egentligen behöva ligga så här? Det bästa är om han bara får somna in. Han är ju trots allt snart 95 år gammal. Och han har haft ett långt och rikt liv så han har haft det så bra man bara kan.
Nu ska jag iaf fortsätta titta på tv. Ska se om jag kan lägga upp lite foton på mina två favoriter här också :)
Until next time...
Amy
Nu har skolan alltså börjat igen. På riktigt. Men förra veckan låg min mentor/klassföreståndare på sjukhuset. Han hade blivit opererad för något. Istället hade vi en massa vikarier. Vi hade t.ex. nån lärarstudent som vikarie på tisdagens svenska-lektion och på religionen. I onsdags hade vi vår amerikanska engelsklärare som vikarie på historie-lektionen. Han pratade t.o.m. svenska. Det var nästan så det var lite svårt att förstå honom nu när man är van vid att han alltid pratar engelska.
O stackars Hubbe satt fast i Anderstorp. Han blev ivägskickad av jobbet. Han fick sitta och frysa i en bil x antal timmar innan han kunde köra hem igen. Men sen kom han till Vinslöv och hälsade på mig. Han ska ev. hälsa på mig i skolan nån dag om han hinner och orkar.
Han var förresten på fest förra fredagen när jag jobbade. För en gångs skull kände jag ingen oro över att han skulle falla för några frestelser. Jag vet inte om det berodde på att jag såg fram emot att jobba med Eldiz eller om mitt undermedvetna helt enkelt förstått att jag kan vara lugn. Jag ska vara (och är det också) lycklig över att ha hittat en kille som så uppenbart tycker om mig och som dessutom vågar säga och visa det så öppet även inför andra. Det har jag ju inte blivit bortskämd med tidigare precis.
Så, jag är jätteglad över detta! :)
En lite tråkigare sak är att morfar ligger på sjukhuset. De har redan ringt efter oss två gånger för de har trott att han ska dra sina sista andetag. Men gubben är seg. Han lever än. Han har en pågående hjärtinfarkt. Den har pågått sen i lördags. Får han en till dör han direkt men får han inte det utan denna får gå över i lugn och ro så kan han antingen somna in hastigt, ligga i flera veckor och dra ut på det eller t.o.m. komma på benen igen. Vi vet ingenting. Men vi vet att sjukhusbesöken har blivit tätare och tätare och han orkar ingenting längre så varför ska han egentligen behöva ligga så här? Det bästa är om han bara får somna in. Han är ju trots allt snart 95 år gammal. Och han har haft ett långt och rikt liv så han har haft det så bra man bara kan.
Nu ska jag iaf fortsätta titta på tv. Ska se om jag kan lägga upp lite foton på mina två favoriter här också :)
Until next time...
Amy
