Bebisfoton!
Skriver inte så mkt. Lägger bara in bilderna som har blivit efterlysta ;-)
17 minuter gammal (ung):
19 minuter:
16 timmar:
20 timmar:
4 dagar:
6 dagar:
Så här fina mackor bjuds man på om man varit duktig och genomgått en förlossning, antingen som den som genomgår själva förlossningen eller som medföljare som klarar av att stötta utan att svimma ;-)
Det var nog de bilder jag hade att bjuda på för denna gången. Men jag kan garantera att det blir fler. Ni kommer väl tycka jag är tjatig till sist :-D
Until next time...
17 minuter gammal (ung):
19 minuter:
16 timmar:
20 timmar:
4 dagar:
6 dagar:
Så här fina mackor bjuds man på om man varit duktig och genomgått en förlossning, antingen som den som genomgår själva förlossningen eller som medföljare som klarar av att stötta utan att svimma ;-)
Det var nog de bilder jag hade att bjuda på för denna gången. Men jag kan garantera att det blir fler. Ni kommer väl tycka jag är tjatig till sist :-D
Until next time...
Gevalia - När du får oväntat besök...
Dock dricker inte vårt oväntade besök kaffe än. Inte heller kan hon klassas som besök för hon är här för att stanna. Så här var det, i korta drag:
Endast 4h gammal
En timme senare när vi kommit upp från förlossningen till BB
Until next time...
"Du vet när det är dags..." - Bullshit!
Natten mellan tisdag och onsdag sov jag rätt dåligt. Väldigt varmt och magen var tung. Hade dock 20 dagar kvar... Men, men. Lyckades slumra till runt 8 på morgonen och sov fram till ca 10:30 när jag vaknade av att jag hade "mensvärk". Dessa förvärkar kom med ca 10-15 min mellanrum och jag började fundera på om det kanske, kanske kunde vara dags. Men nä, alla säger att man vet säkert när det är dags och det gjorde ju inte så ont. Men jag klev iaf upp och fixade och donade i köket och packade ner kläder i en väska jag skulle ha med mig till mina föräldrar på midsommar. Planerna var nämligen att jag skulle bo där fram till förlossningen sen för att på så sätt låta sambon jobba ända fram till det var dags och dessutom få hela 3 mil närmare. Förvärkarna fortsatte att komma regelbundet medan jag messade sambon att jag skulle köra till mina föräldrar redan samma dag och att det kanske kunde vara dags...Iaf, tänker inte skriva någon förlossningsberättelse här men 18:08 i onsdags kväll föddes vår dotter. Då hade jag under dagen:
*Lyckats köra mig själv 3 mil hem till mina föräldrar.
*Uppmärksammat sambon på att han kanske skulle sluta lite tidigare iaf och komma hem till dom för att vi förmodligen fick åka in under natten iaf.
*Kommit fram till att nu var det bråttom för värkarna kom med 3 min. mellanrum
*Stirrat upp min mor under färden till förlossningen genom att stå halvvägs ut genom bilrutan och bara vråla vid varje värk som nu kom med ca 15 sek. mellanrum
*Ramla ihop på alla fyra i hissen upp till förlossningen och krypa fram till barnmorskan som ledde in mig o min mor i ett rum direkt
*Ramla ihop än en gång på golvet i rummet av första krystvärken som dessutom spräckte hinnorna så vattnet gick med ett rejält plask
*Kravla mig upp i förlossningssängen och börja krysta så sambon höll på att missa hela spektaklet
*Krysta ut min dotter bara 58min. från att jag kröp ut ur hissen på förlossningsplan och endast 7,5h efter första "mensvärks"-känningen
Vi väntade kanske lite i längsta laget med att åka in för tydligen var jag öppen 8cm när jag kom in och bara ca 20 min. efter var jag helt öppen (10cm).
Men det blev en snabb och (så här i efterhand) lätt förlossning med endast lite lustgas som hjälp. Sprack ingenting heller, fick en liiiten reva som läker av sig själv och som jag inte känner av längre.
Resultatet blev en liten flicka på 48cm, 2875gram och 20 dagar för tidigt anländ som en jättefin midsommargåva, på sina morföräldrars 32:a bröllopsdag dessutom.
Men att man skulle veta när det är dags tycker jag är lite bullshit, jag hade ingen aning!
Men jag är mer än nöjd med resultatet!
*Lyckats köra mig själv 3 mil hem till mina föräldrar.
*Uppmärksammat sambon på att han kanske skulle sluta lite tidigare iaf och komma hem till dom för att vi förmodligen fick åka in under natten iaf.
*Kommit fram till att nu var det bråttom för värkarna kom med 3 min. mellanrum
*Stirrat upp min mor under färden till förlossningen genom att stå halvvägs ut genom bilrutan och bara vråla vid varje värk som nu kom med ca 15 sek. mellanrum
*Ramla ihop på alla fyra i hissen upp till förlossningen och krypa fram till barnmorskan som ledde in mig o min mor i ett rum direkt
*Ramla ihop än en gång på golvet i rummet av första krystvärken som dessutom spräckte hinnorna så vattnet gick med ett rejält plask
*Kravla mig upp i förlossningssängen och börja krysta så sambon höll på att missa hela spektaklet
*Krysta ut min dotter bara 58min. från att jag kröp ut ur hissen på förlossningsplan och endast 7,5h efter första "mensvärks"-känningen
Vi väntade kanske lite i längsta laget med att åka in för tydligen var jag öppen 8cm när jag kom in och bara ca 20 min. efter var jag helt öppen (10cm).
Men det blev en snabb och (så här i efterhand) lätt förlossning med endast lite lustgas som hjälp. Sprack ingenting heller, fick en liiiten reva som läker av sig själv och som jag inte känner av längre.
Resultatet blev en liten flicka på 48cm, 2875gram och 20 dagar för tidigt anländ som en jättefin midsommargåva, på sina morföräldrars 32:a bröllopsdag dessutom.
Men att man skulle veta när det är dags tycker jag är lite bullshit, jag hade ingen aning!
Men jag är mer än nöjd med resultatet!
Endast 4h gammal
En timme senare när vi kommit upp från förlossningen till BB
Until next time...
20 dagar kvar!!!
Ok. Lite fusk. Imorgon är det 20 dagar kvar. Men det är bara 45 min. kvar till imorgon så...
Har iaf kommit så långt att de inte stoppar det hela om förlossningen skulle dra igång. Har ganska förvärkar också till och från och varje gång så hoppas man ju att de ska fortsätta och bli intensivare, även om de faktiskt gör rejält ont redan nu... Men icke. Varje gång så får man stå med en 4-5 i rad och sen slutar dom igen... Jag kommer bli så frustrerad innan detta är över och kommer ju säkert gå över tiden också bara för det. Tålamod har aldrig varit min starka sida tyvärr. Eller, inte när det gäller att vänta på saker och ting. När det gäller människor har tålamodet faktiskt blivit bättre och bättre. Tur är väl det, kort stubin och liten bebis som kanske t.o.m. drabbas av kolik är ju ingen höjdare. Har sagt redan nu att det skulle inte förvåna mig om det blir ett kolikbarn som skriker dygnen igenom. Men samtidigt så väntar jag mig hellre det för då är jag redan inställd på sömnlösa dagar OCH nätter. Allt annat blir ju enbart positivt. Som det verkar nu så har jag hyfsat bra koll på bebisens dygnsrytm. Problemet är att det är som intensivastpå nätterna och dagarna är det lugnt. Men det är iaf en rytm och jag som då inte har några åtaganden och måsten sen kan ju faktiskt sova när bebisen sover oavsett om det är på dagen eller på natten. Huvudsaken är att vi båda två får sova och mår bra.
Rörelserna känns inte lika tydligt längre. Jag har faktiskt inte tänkt så noga på det utan antagit att det är rejält trångt. Men vi ska till BM på kontroll på torsdag morgon (08:00!!!) så då får vi se så hjärtslagen låter ok och så får jag nämna att rörelserna känns svagare. Det känns ju rörelser iaf. Det är huvudsaken.
Förberedde lite inför tiden jag ska vara borta. Gjorde lite matportioner med korv stroganoff och en med kyckling nuggets. Ska göra ett par-tre till imorgon med torsk eller nåt. Och så tänkte jag baka en tårta att ta med till midsommar. Ska göra några portioner med pannkakor också. Enkelt men gott. Får se om det blir imorgon eller på torsdag. Beror lite på hälsan för dagen. Har iaf sluppit hälsa på Ulrik idag, alltid nåt :-D Har väl däremot varit lite halvkass från andra hållet nu ikväll men det kunde man bli innan det var dags så jag hoppas ju att det är tecken på att det startar snart. Får väl springa lite i trappor också. De säger att det inte hjälper alls men det skadar inte att testa. Lär ju inte stoppa det iaf.
Nu ska jag fortsätta titta på Sex and the city och sen ska jag försöka sova.
Until next time...
Har iaf kommit så långt att de inte stoppar det hela om förlossningen skulle dra igång. Har ganska förvärkar också till och från och varje gång så hoppas man ju att de ska fortsätta och bli intensivare, även om de faktiskt gör rejält ont redan nu... Men icke. Varje gång så får man stå med en 4-5 i rad och sen slutar dom igen... Jag kommer bli så frustrerad innan detta är över och kommer ju säkert gå över tiden också bara för det. Tålamod har aldrig varit min starka sida tyvärr. Eller, inte när det gäller att vänta på saker och ting. När det gäller människor har tålamodet faktiskt blivit bättre och bättre. Tur är väl det, kort stubin och liten bebis som kanske t.o.m. drabbas av kolik är ju ingen höjdare. Har sagt redan nu att det skulle inte förvåna mig om det blir ett kolikbarn som skriker dygnen igenom. Men samtidigt så väntar jag mig hellre det för då är jag redan inställd på sömnlösa dagar OCH nätter. Allt annat blir ju enbart positivt. Som det verkar nu så har jag hyfsat bra koll på bebisens dygnsrytm. Problemet är att det är som intensivastpå nätterna och dagarna är det lugnt. Men det är iaf en rytm och jag som då inte har några åtaganden och måsten sen kan ju faktiskt sova när bebisen sover oavsett om det är på dagen eller på natten. Huvudsaken är att vi båda två får sova och mår bra.
Rörelserna känns inte lika tydligt längre. Jag har faktiskt inte tänkt så noga på det utan antagit att det är rejält trångt. Men vi ska till BM på kontroll på torsdag morgon (08:00!!!) så då får vi se så hjärtslagen låter ok och så får jag nämna att rörelserna känns svagare. Det känns ju rörelser iaf. Det är huvudsaken.
Förberedde lite inför tiden jag ska vara borta. Gjorde lite matportioner med korv stroganoff och en med kyckling nuggets. Ska göra ett par-tre till imorgon med torsk eller nåt. Och så tänkte jag baka en tårta att ta med till midsommar. Ska göra några portioner med pannkakor också. Enkelt men gott. Får se om det blir imorgon eller på torsdag. Beror lite på hälsan för dagen. Har iaf sluppit hälsa på Ulrik idag, alltid nåt :-D Har väl däremot varit lite halvkass från andra hållet nu ikväll men det kunde man bli innan det var dags så jag hoppas ju att det är tecken på att det startar snart. Får väl springa lite i trappor också. De säger att det inte hjälper alls men det skadar inte att testa. Lär ju inte stoppa det iaf.
Nu ska jag fortsätta titta på Sex and the city och sen ska jag försöka sova.
Until next time...
Fotbolls-VM och Portugal regerar!!!
Fast jag hade inte väntat mig något annat faktiskt. Dock hade jag nog inte trott att de skulle slå Nordkorea med hela 8-0! Men det gör ingenting. Gjorde ju saken så mycket svårare för Elfenbenskusten att gå vidare. Just nu är det ju extremt troligt att Brasilien och Portugal går vidare i sin grupp. Ja, Brasilien är väl redan klar så det helt enkelt står mellan Portugal och Elfenbenskusten som ska knipa den andra platsen vidare... Får se på fredag. Nån som vet vilken kanal som visar Elfenbenskusten-Nordkorea? Vet bara att Portugal-Brasilien visas. Men jag vill gärna kunna uppdatera mig om båda.
Ja, ja. Skit samma. Imorgon är det tisdag. Det innebär att jag då går in i vecka 37+0, dvs, skulle förlossningen starta så kommer de inte att göra något för att stoppa den eftersom bebisen räknas som fullgången. Det den fortsätter med är att lägga på hullet, ca 15gram/dag tydligen... Så jag hoppas den buffar ut snart så det inte blir så trångt ;-)
Ska återgå till fotbolls-vm nu, fast det var ju inte nån jättespännande match som pågår. Chile-Schweiz. Hyfsat intensivt och ändå händer det nada... Ja, ja. Får ju spara lite röst till ikväll så jag kan heja fram Spanien. Fast Honduras bör ju inte vara några problem tycker man. Får väl se om jag får ringa o jävlas med pappa idag igen eller om han får ett resultat att skryta med.
Until next time...
Ja, ja. Skit samma. Imorgon är det tisdag. Det innebär att jag då går in i vecka 37+0, dvs, skulle förlossningen starta så kommer de inte att göra något för att stoppa den eftersom bebisen räknas som fullgången. Det den fortsätter med är att lägga på hullet, ca 15gram/dag tydligen... Så jag hoppas den buffar ut snart så det inte blir så trångt ;-)
Ska återgå till fotbolls-vm nu, fast det var ju inte nån jättespännande match som pågår. Chile-Schweiz. Hyfsat intensivt och ändå händer det nada... Ja, ja. Får ju spara lite röst till ikväll så jag kan heja fram Spanien. Fast Honduras bör ju inte vara några problem tycker man. Får väl se om jag får ringa o jävlas med pappa idag igen eller om han får ett resultat att skryta med.
Until next time...
Lämnar nu köket i toppskick, i vilket skick är det när jag kommer tillbaka?
Ja, det återstår att se. Har rengjort köket totalt idag igen. Inte ens en liten gaffel finns det kvar att diska. Spisen är så ren och t.o.m. skydden på plattorna putsade. Vasken avtorkad rejält och även köksbordet är avtorkat med rengöringsmedel.
Ska till Vinslöv en vända. Jobbigt med tvättiderna här för tillfället eftersom det ska tima både Hubbes jobbtider och mina "bra" dagar. Så, jag tar med tvätten till Vinslöv och tvättar den där. Sista omgången innan bebisen. Kommer hem igen på lördag (om det inte skulle råka bli en kräkdag). Sen får Hubbe själv sätta upp tvättid efter hur han känner att han hinner tvätta. Bara jag inte kommer hem till en överfull tvättkorg sen så får han lägga upp det hur han vill.
Som ni ser så är det tiiidigt på morgonen. Har börjat få sömnproblem igen. Men det ska väl också vara sista vändan innan bebisen anländer så det får man ta. Börjar dock bli lite trött i ögonen nu så det är väl dags att försöka få ett par timmars sömn. Katterna har slagit sig till ro nu också efter att ha lekt en vända...
Så...
Until next time...
Ska till Vinslöv en vända. Jobbigt med tvättiderna här för tillfället eftersom det ska tima både Hubbes jobbtider och mina "bra" dagar. Så, jag tar med tvätten till Vinslöv och tvättar den där. Sista omgången innan bebisen. Kommer hem igen på lördag (om det inte skulle råka bli en kräkdag). Sen får Hubbe själv sätta upp tvättid efter hur han känner att han hinner tvätta. Bara jag inte kommer hem till en överfull tvättkorg sen så får han lägga upp det hur han vill.
Som ni ser så är det tiiidigt på morgonen. Har börjat få sömnproblem igen. Men det ska väl också vara sista vändan innan bebisen anländer så det får man ta. Börjar dock bli lite trött i ögonen nu så det är väl dags att försöka få ett par timmars sömn. Katterna har slagit sig till ro nu också efter att ha lekt en vända...
Så...
Until next time...
Måste bara berätta!!! :-D
Upptäckte precis att toan är totalt renstädad! Den var så fräsch och trevligt att jag nästan drog mig för att använda den bara för den sakens skull. Synd att skita ner den liksom... ;-)
Men det var en trevlig överraskning. Om vi nu kan se till att plocka bort katthår, damm och liknande och kanske ta till vana att skölja av handfatet iaf varannan gång man använt det så blir det ju inte så jobbigt för någon.
Sen såg jag på veckoplaneringen att det blir storstädning på lördag. Jag ska införskaffa en tavla till där alla fasta rutiner så som dammsugning, moppning och övrigt skrivs ner, så kan den veckoplaneringstavlan vi har användas till saker utöver det. Så att jobbaktiviteter och framtida BVC-besök inte behöver trängas med den självklara dammsugningen. Även jag är en slarver och behöver därför fasta schema för städning och liknande. Det underlättar ju för alla parter dessutom. Om den ena inte är hemma kan den andra gå in i hushållsschemat och se vad som brukar göras, om det nu är så att man delat upp sysslorna.
Vi får väl se hur det blir sen under föräldraledigheten. Många tycks ju tro att det är rena semestern att gå hemma med spädbarn och att man därför ska sköta 100% av hushållet också "när man ändå går hemma". Riktigt så fungerar det ju inte vilket dessa människor iofs oftast blivit varse när det blivit deras tur att "bara gå hemma". Även föräldraledighet anses vara heltidsjobb. Det är ju dessutom dygnet runt. Men jag har iaf kommit fram till att enklast är iaf att ta dammsugningen efter när den lill* är vaken, hehe. Sen kanske det betyder att t.ex. disken blir lidande vissa dagar men det är ju sånt man kan ta när de ändå är liten sovstund. Äh, det löser sig. Det jag egentligen ville förmedla var faktiskt får rena toalett. Tänk att man kan bli glad för så lite. Men det lättar faktiskt upp mitt humör och gör att hela dagen känns bättre. :-D
Behövs inte mycket för att göra mig glad och pigg för tillfället. Passa på medan jag är lätt att impa på ;-)
Ska iaf försöka sova nu. Klockan springer iväg och blir mycket och jag är både trött och nöjd och har inga orostankar för tillfället så det är väl bäst att passa på. Ufot lever visserligen rundor men det är inget ovanligt och av någon anledning känns det nästan lättare att somna då för då vet jag att allt är som det ska.
Until next time...
Men det var en trevlig överraskning. Om vi nu kan se till att plocka bort katthår, damm och liknande och kanske ta till vana att skölja av handfatet iaf varannan gång man använt det så blir det ju inte så jobbigt för någon.
Sen såg jag på veckoplaneringen att det blir storstädning på lördag. Jag ska införskaffa en tavla till där alla fasta rutiner så som dammsugning, moppning och övrigt skrivs ner, så kan den veckoplaneringstavlan vi har användas till saker utöver det. Så att jobbaktiviteter och framtida BVC-besök inte behöver trängas med den självklara dammsugningen. Även jag är en slarver och behöver därför fasta schema för städning och liknande. Det underlättar ju för alla parter dessutom. Om den ena inte är hemma kan den andra gå in i hushållsschemat och se vad som brukar göras, om det nu är så att man delat upp sysslorna.
Vi får väl se hur det blir sen under föräldraledigheten. Många tycks ju tro att det är rena semestern att gå hemma med spädbarn och att man därför ska sköta 100% av hushållet också "när man ändå går hemma". Riktigt så fungerar det ju inte vilket dessa människor iofs oftast blivit varse när det blivit deras tur att "bara gå hemma". Även föräldraledighet anses vara heltidsjobb. Det är ju dessutom dygnet runt. Men jag har iaf kommit fram till att enklast är iaf att ta dammsugningen efter när den lill* är vaken, hehe. Sen kanske det betyder att t.ex. disken blir lidande vissa dagar men det är ju sånt man kan ta när de ändå är liten sovstund. Äh, det löser sig. Det jag egentligen ville förmedla var faktiskt får rena toalett. Tänk att man kan bli glad för så lite. Men det lättar faktiskt upp mitt humör och gör att hela dagen känns bättre. :-D
Behövs inte mycket för att göra mig glad och pigg för tillfället. Passa på medan jag är lätt att impa på ;-)
Ska iaf försöka sova nu. Klockan springer iväg och blir mycket och jag är både trött och nöjd och har inga orostankar för tillfället så det är väl bäst att passa på. Ufot lever visserligen rundor men det är inget ovanligt och av någon anledning känns det nästan lättare att somna då för då vet jag att allt är som det ska.
Until next time...
Nu har jag ju nästan ännu mer dåligt samvete!
Vet inte om de andra blogginläggen lästs eller inte men efter en stund vid datorn så togs dammsugaren fram alldeles av sig själv. Det fixades tydligen i köket också innan dess och sen blev hela kattlådan rensad. Har dock inte kollat resten av toan men allt kan ju inte hinnas med på en dag.
Dessutom hade det handlats innan hemkomst. Detta var iofs bestämt sen igår MEN... Det hade tillkommit saker på listan. Som t.ex. cola till mig. Min var nästan slut men jag hade glömt skicka bud efter ny. Och ja, jag vet att jag inte får dricka cola egentligen men det skiter jag i för tillfället.
Dessutom hade det tagits eget initiativ till att köpa pålägg och grönsaker som jag inte skrivit upp, helt enkelt för att jag inte äter det och därför inte tänker så långt som att andra kanske tycker det är gott. Men det visar ju på att det förekommer tankeverksamhet och initiativtagande och det är ju positivt. Och så då dammsugnin på eget bevåg efter hemkomst. Detta gör att jag helt plötsligt får mer energi eftersom jag då inte känner att allt är hopplöst och därför har jag åstadkommit hemmagjord potatissallad, lagat sen middag (färsk pasta med kasslersås) samt förberett morgondagens mat genom att marinera fläskkotletterna som ska ätas då. Har även torkat av noga i köket och diskat all disk så där är absolut ingenting kvar imorgon när jag kliver upp. Skönt med sån energi, men som sagt, känner jag att det händer saker här hemma, då blir jag ju också mer peppad att ta tag i saker och ting. Att jag sen har skitont i ryggen nu och lite tätare, ondare sammandragningar, det är smällar man får ta. Brukar få det när jag hållt igång men de lugnar sig igen efter lite vila.
Hela jag har varit på bättre humör idag. Har nog inte varit riiiiiiiiiiktigt lika snäsig i svaren när Hubbe frågat nåt heller. Behövde nog skriva av mig i natt och få beklaga mig lite på FB. Det behövde ventileras och av någon anledning gjorde det ju nytta på mer än ett sätt.
Nu ska jag bara se om även sakerna som ska ner i förrådet verkligen kommer ner där eller om vi återgår till samma tjatmönster om ett par dagar. Alltså, har mitt inlägg hjälpt eller var det bara tillfälligt? I vilket fall som helst har man ju fått vara pigg idag :-D
Vad gäller bebis och liknande så har den fått sina sovrutiner. Tyvärr innebär dom sömn på dagarna och sparkande i revbenen på nätterna. Kommer bli en nattuggla precis som mor sin känner jag. Men förhoppningsvis blir det också en morgontrött liten sak så vi kan få sova ut ;-D
Går in i v.37 idag. Inte lång tid kvar nu! Närmare bestämt bara 28 dagar. Nästa vecka, dan innan midsommar, är det dags för BM-besök igen. Ska se om inte hon kan kontakta förlossningen på CSK och övertyga dom om att låta oss komma på ett studiebesök. De kan väl ändå inte ha stängt för studiebesök FORTFARANDE p.g.a. svininfluensa? Börjar bli lite tjatigt tycker jag. Hade dessutom känts tryggare att iaf ha varit där och ha sett det en gång innan man ska ligga där själv. Är ju säkert tryggare för både mamma och Hubbe också att veta exakt var de ska ta vägen med en ylande Amy när det är dags... Nåja, det är inte förrän i nästa vecka som sagt.
Ska nu återgå till att kolla på Sex and the city och se om jag lyckas somna före kl 5 i natt/morgon
Until next time...
Blir en liten uppdatering... Kollade av toan precis. Fortfarande massa katthår i handfatet och toan var ju inte den fräschaste men ändå var kranen ganska skinande så jag tror det har gjorts en väääldigt hastig rengöring. Det tyder ju också på att det iaf gjorts något åt saken tillfälligt och att noggrannare rengöring är på gång. Man kan ju inte hinna med allt på en dag som sagt och idag har det ju ändå både handlats och dammsugits :-D
Nåja, än en gång
Until next time...
Dessutom hade det handlats innan hemkomst. Detta var iofs bestämt sen igår MEN... Det hade tillkommit saker på listan. Som t.ex. cola till mig. Min var nästan slut men jag hade glömt skicka bud efter ny. Och ja, jag vet att jag inte får dricka cola egentligen men det skiter jag i för tillfället.
Dessutom hade det tagits eget initiativ till att köpa pålägg och grönsaker som jag inte skrivit upp, helt enkelt för att jag inte äter det och därför inte tänker så långt som att andra kanske tycker det är gott. Men det visar ju på att det förekommer tankeverksamhet och initiativtagande och det är ju positivt. Och så då dammsugnin på eget bevåg efter hemkomst. Detta gör att jag helt plötsligt får mer energi eftersom jag då inte känner att allt är hopplöst och därför har jag åstadkommit hemmagjord potatissallad, lagat sen middag (färsk pasta med kasslersås) samt förberett morgondagens mat genom att marinera fläskkotletterna som ska ätas då. Har även torkat av noga i köket och diskat all disk så där är absolut ingenting kvar imorgon när jag kliver upp. Skönt med sån energi, men som sagt, känner jag att det händer saker här hemma, då blir jag ju också mer peppad att ta tag i saker och ting. Att jag sen har skitont i ryggen nu och lite tätare, ondare sammandragningar, det är smällar man får ta. Brukar få det när jag hållt igång men de lugnar sig igen efter lite vila.
Hela jag har varit på bättre humör idag. Har nog inte varit riiiiiiiiiiktigt lika snäsig i svaren när Hubbe frågat nåt heller. Behövde nog skriva av mig i natt och få beklaga mig lite på FB. Det behövde ventileras och av någon anledning gjorde det ju nytta på mer än ett sätt.
Nu ska jag bara se om även sakerna som ska ner i förrådet verkligen kommer ner där eller om vi återgår till samma tjatmönster om ett par dagar. Alltså, har mitt inlägg hjälpt eller var det bara tillfälligt? I vilket fall som helst har man ju fått vara pigg idag :-D
Vad gäller bebis och liknande så har den fått sina sovrutiner. Tyvärr innebär dom sömn på dagarna och sparkande i revbenen på nätterna. Kommer bli en nattuggla precis som mor sin känner jag. Men förhoppningsvis blir det också en morgontrött liten sak så vi kan få sova ut ;-D
Går in i v.37 idag. Inte lång tid kvar nu! Närmare bestämt bara 28 dagar. Nästa vecka, dan innan midsommar, är det dags för BM-besök igen. Ska se om inte hon kan kontakta förlossningen på CSK och övertyga dom om att låta oss komma på ett studiebesök. De kan väl ändå inte ha stängt för studiebesök FORTFARANDE p.g.a. svininfluensa? Börjar bli lite tjatigt tycker jag. Hade dessutom känts tryggare att iaf ha varit där och ha sett det en gång innan man ska ligga där själv. Är ju säkert tryggare för både mamma och Hubbe också att veta exakt var de ska ta vägen med en ylande Amy när det är dags... Nåja, det är inte förrän i nästa vecka som sagt.
Ska nu återgå till att kolla på Sex and the city och se om jag lyckas somna före kl 5 i natt/morgon
Until next time...
Blir en liten uppdatering... Kollade av toan precis. Fortfarande massa katthår i handfatet och toan var ju inte den fräschaste men ändå var kranen ganska skinande så jag tror det har gjorts en väääldigt hastig rengöring. Det tyder ju också på att det iaf gjorts något åt saken tillfälligt och att noggrannare rengöring är på gång. Man kan ju inte hinna med allt på en dag som sagt och idag har det ju ändå både handlats och dammsugits :-D
Nåja, än en gång
Until next time...
Dåligt samvete över förra inlägget...
Fick ju det att låta som om sambon är världens skitstövel. Det är han ju inte. Snällare människa får man leta efter. Skulle inte göra en fluga förnär. Jobbar på bra och klagar inte. Skulle kanske t.o.m. behöva sticka fram hakan lite till i det fallet. Som jag skrev innan så tar han bra hand om katterna och med behandlingen av dom som referens så kommer han ta väl hand som sin son/dotter.
Känns som att förra inlägget inte var en så bra idé egentligen. Samtidigt så behövde jag nog få det ur mig för annars hade det kanske exploderat ännu värre. Och som några kommenterade på FB så reagerar jag nog ännu starkare än annars p.g.a. hormoner och skit.
Däremot kan det kanske tyckas överdrivet att jag reagerar på fotbollsmatcher och promenader. Men det handlar ju dels om att det känns som om SÅNT orkas med fast det varit så jobbigt på jobbet osv. Och sen handlar det om att på en ev. fotbollsmatch kanske han inte hör om telefonen om jag ringer. På en promenad hör han förvisso telefonen men vem vem hur långt från bilen han är i det läget. Och det är säkert jättelöjligt av mig för alla säger att när du väl känner av att det satt igång så är det ändå gott om tid. Men ändå! Det är tryggheten i att veta att ringer jag så kan han slänga sig i bilen på två röda. Jag har aldrig genomgått detta innan, klart man är nervös. Sen är det ju faktiskt så att det KAN speeda på även för förstföderskor även om det är ovanligt. Men vem vet?
Nu tycker säkert folk jag är en skitstövel som anser att han "bara ska umgås med mig" men är det så fel just för tillfället? Kan jag inte få vara så pass självisk iaf några veckor till? Det krävs två för att dansa tango, vi var två som var med o skapade det som så småningom leder oss till CSK om några veckor men det är bara en av oss som har ryggvärk, svullna fötter, svullna fingrar, kliande prickar, STORA bristningar, ont i knäna, extremt ont i underlivet, konstant illamående och varit det sen november osv... Kan jag då inte få ställa kravet att "Nej, du får faktiskt inte ha något eget liv nu i några veckor. Jag vill ha dig hemma efter jobbet ÄVEN om det inte innebär något extra utan vi bara sitter tyst o tittar på tv t.ex. För det är närvaron som spelar roll."
Vi får väl se. Men, iaf. Det ligger mycket i mitt andra inlägg men jag vill ändå betona att givetvis finns det positiva saker också. Jag är inte en sån som stannar om jag vantrivs så hade det verkligen varit helt åt helvete så hade jag faktiskt flyttat. Och jag bor ju kvar, eller hur? ;-)
Until next time...
Känns som att förra inlägget inte var en så bra idé egentligen. Samtidigt så behövde jag nog få det ur mig för annars hade det kanske exploderat ännu värre. Och som några kommenterade på FB så reagerar jag nog ännu starkare än annars p.g.a. hormoner och skit.
Däremot kan det kanske tyckas överdrivet att jag reagerar på fotbollsmatcher och promenader. Men det handlar ju dels om att det känns som om SÅNT orkas med fast det varit så jobbigt på jobbet osv. Och sen handlar det om att på en ev. fotbollsmatch kanske han inte hör om telefonen om jag ringer. På en promenad hör han förvisso telefonen men vem vem hur långt från bilen han är i det läget. Och det är säkert jättelöjligt av mig för alla säger att när du väl känner av att det satt igång så är det ändå gott om tid. Men ändå! Det är tryggheten i att veta att ringer jag så kan han slänga sig i bilen på två röda. Jag har aldrig genomgått detta innan, klart man är nervös. Sen är det ju faktiskt så att det KAN speeda på även för förstföderskor även om det är ovanligt. Men vem vet?
Nu tycker säkert folk jag är en skitstövel som anser att han "bara ska umgås med mig" men är det så fel just för tillfället? Kan jag inte få vara så pass självisk iaf några veckor till? Det krävs två för att dansa tango, vi var två som var med o skapade det som så småningom leder oss till CSK om några veckor men det är bara en av oss som har ryggvärk, svullna fötter, svullna fingrar, kliande prickar, STORA bristningar, ont i knäna, extremt ont i underlivet, konstant illamående och varit det sen november osv... Kan jag då inte få ställa kravet att "Nej, du får faktiskt inte ha något eget liv nu i några veckor. Jag vill ha dig hemma efter jobbet ÄVEN om det inte innebär något extra utan vi bara sitter tyst o tittar på tv t.ex. För det är närvaron som spelar roll."
Vi får väl se. Men, iaf. Det ligger mycket i mitt andra inlägg men jag vill ändå betona att givetvis finns det positiva saker också. Jag är inte en sån som stannar om jag vantrivs så hade det verkligen varit helt åt helvete så hade jag faktiskt flyttat. Och jag bor ju kvar, eller hur? ;-)
Until next time...
Irriterad och frustrerad. Är det bara jag som är vuxen?
Har en del som irriterar och frustrerar mig. Problemet är att när jag ska skriva ner det så har jag en tendens att glömma vad det är... Men jag får väl försöka skriva det punktvis...
*Städningen/ordningen här hemma: Känner att den inte prioriteras. Och det som frustrerar mest är att jag får faktiskt inte lov att dra dammsugaren eftersom jag får kraftiga sammandragningar då. Så känner jag att här är ostädat och äckligt på golven så kan jag ändå inte göra nåt åt det. Och likaså disken. Vissa dagar är bra dagar. Då kan jag faktiskt fixa disken och gör det också. Vissa dagar orkar jag helt enkelt inte. Men då får jag en känsla av att jag uppfattas som lat. Jag är ju faktiskt hemma hela dagarna och gör inget annat än ligger i sängen. Att jag sen är sängliggande av en anledning dessa dagar känns som om det glöms bort. Första toabesöket varje morgon är en pina. Blåsan är full, bebisen trycker och det känns som om en vattenmelon är på väg att tryckas ut. Jag kan knappt gå och det gör ont så jag håller på att skrika. Samtidigt försöker jag treva mig till badrummet för jag håller på att kissa på mig. Men det går inte fortare. Jag kan knappt plocka upp saker från golvet, inte för att magen är i vägen utan för att jag har så in i helvetes ont i underlivet när jag ska resa mig upp igen att jag tror jag ska skrika. Ändå känner jag mig lat när jag ligger och kommenderar och påpekar att det faktiskt behöver dammsugas. Kanske för att jag får irriterade blickar och suckar tillbaka. Känner mig handikappad, tvingas gå i skiten men kan inte göra nåt åt det....
*En annan sak är att toaletten är hur äcklig som helst. Behöver verkligen städas men jag ORKAR INTE!!! Att det är fullt med katthår i hela handfatet, vit beläggning på kranarna och toaringen är fläckig det är tydligen sånt jag får stå ut med för gör inte jag nåt åt det så händer det inte nåt heller. Och visst byts det toarulle när den andra är slut, men den tomma toarullen förväntas gå ut själv av någon anledning. Jag väntar och väntar och till sist så slänger jag den eftersom ingen annan tycks göra det.
*Lägger jag smörkniv/osthyvel i disken efter att jag använt dessa saker, ja då hamnar de i disken efter varje användning. Men skulle jag av nån anledning lämna kvar smörkniven om jag t.ex. använt den kl. 3 på natten och vet att den ska användas igen vid 6 på morgonen, då är det tydligen tecken på att det är ok att låta den ligga där alltid. Det jag vill få fram är att då ligger den banne mig kvar tills JAG slänger den i disken. Inget jag bara hittar på, har testat och den som ligger i kylen nu har använts (utan att diskas) sen i fredags. Hygieniskt, nä inte särskilt, kanske inte konstigt att man kräks om morgnarna. Mat kollas inte heller, av nån anledning väntas det att det ska slängas av sig själv automatiskt på utgångsdatum eller när det är för gammalt. Lustigt fenomen det där....
*Åter till dammsugning och ordning dock... Jag väntar in i det sista med att påpeka saker. Jag menar, vi är ju ändå 2st i hushållet och då förväntar jag mig två tänkande hjärnor också, 4 seende ögon och två fungerande näsor... Men när inget händer måste jag till sist påpeka att nu får det väl ändå hända nånting. Eftersom jag väntat så länge, vill ju inte vara tjatig, låter det kanske något irriterat. Svaret jag får då är: Har varit jobbig vecka på jobbet men visst, här övergår det till spydigare ton: "...jag kan ju dammsuga mitt i natten!"
Hm... Varför ska det behöva dammsugas mitt i natten om man är hemma från jobbet kl 17?
Jag jobbar också i vanliga fall, jag vet också att man är trött när man kommer hem. Men om det är tröttsamt nu, vad blir det då inte sen med ett barn i hushållet också? Och är det skäl nog för att skita i att städa när man har två katter som fäller som besatt så hårtussarna flyger rundor på hela golvet och det ligger äcklig kattsand överallt som katterna lyckats dra med sig ut ur lådan?
Och är detta lämplig miljö för gravid kvinna och i framtiden barn?
Och att ingenting händer. Allting "ska göras" men det blir aldrig av... Det bara står där det står. "jag ska...". Javisst men NÄR? Vi flyttade in för 2,5 månad sen...
*Ja man är trött efter jobbet. Jag förstår det. Men det konstiga är att det i vanliga fall orkas bowlas (när det är säsong), det orkas tydligen bokas in både promenader och fotbollsmatcher. Det orkar göras både ditten och datten. Kan slå vad om att det kommer orkas både det ena och det tredje och alla andra är mycket roligare att umgås med än mig så jag kommer väl inte bli påhälsad i Vinslöv heller, utom på helgen när det inte finns någon annan ursäkt. Skitkul! Här ligger jag och är JÄVLIGT isolerad men visst. Jag har ju tv:n. Den kan jag ju umgås med. Och jag har ju katterna. Och jag har ju datorn. Och jag får väl vara nöjd med att datorn startas med sitt förbannade Mafia Wars och Mob wars o fan o hans moster. Då är jag ju inte ensam iaf. Jag har min mamma som ringer då och då och faktiskt frågar hur det är och som bekymrar sig. Men hon är nog den enda. Jag kan sova bort en hel dag men det är HON som blir orolig när hon ringt för 5:e gången utan att få nåt svar. Det är då hon slår larm och kollar om jag lever och får till svar av den jag bor med "hon sover NOG". Hm... Inte orolig ett dugg. Jag kan ligga o dö här hemma, men ingen reaktion, jag sover nog. Största bekymret inför förlossningen är vilken bil babyskyddet ska sitta i. Ingenting om hur vi ska gå till väga när vi kommer in där. Vart vi ska vända oss, vart vi ens ska ta vägen. Sånt bara antas att jag vet. Varför ska jag behöva ha koll på precis allt? Varför kan aldrig jag få slappna av och känna att någon annan faktiskt för befälet? Borde inte jag få slippa föra kommandot för en enda gångs skull. Jag har aldrig fött barn förr, jag har aldrig haft värkar förr, jag har aldrig ens varit inne på en förlossning innan. Varför ska JAG veta allt? Kommer jag inte ha nog att tänka på med smärtan jag kommer känna?
Och att bebisen faktiskt kan komma när som helst fast den inte är beräknad förrän om 28 dagar.
Att värkarna faktiskt kan starta ändå. Att saker och ting fortfarande kan gå fel fast jag är så långt gången. Att saker och ting faktiskt kan gå fel med MIG dessutom. Inte bara med bebisen.
*Nu är det tänkt att jag fr.o.m. midsommar ska bo i vinslöv för att ha nära till förlossningen hjälper inte särskilt mkt i nuläget när jag känner att jag kommer ändå inte att kunna få slappna av. Jag kommer oroa mig för att det första jag får göra när jag kommer hem igen är att (nyförlöst) dra fram den förbannade dammsugaren, städa toaletten, diska disken och tömma kylen på mat som praktiskt taget kan krypa ut själv. Eller, om jag är riktigt illa däran, iaf börja tjata igen så dessa saker blir gjorda men att jag i samma veva framställs som en riktig tjatkärring.
För när jag är borta kommer det ju inte finnas nån som tjatar och då kommer det helt plötsligt finnas tid till dessa underbara promenader (även om det innebär att det kanske är långt till bilen när förlossningssamtalet kommer, men vem bryr sig?), det finns tid till att roa sig för det finns ingen tjötkärring hemma som kommer med en massa tråkiga måsten.
*Och jag kommer oroa mig för jag har fortfarande ingen som kan se efter mina katter under BB-tiden... Jag vill inte ha nån som bara sticker in nosen och fyller på mat och vatten och sen kör igen. Jag vill ha nån som har möjlighet att faktiskt stanna ett par-tre timmar men som allra helst hade kunnat bo här under tiden.
Men vi får väl se. Detta blogginlägget kommer ju garanterat inte att tas väl emot heller men jag är trött på att tjata och jag är trött på att vara isolerad och jag är trött på att vara den enda som tänker. Iaf när det gäller väldigt grundläggande och självklara saker.... men, men, får se hur mkt skit jag får. Nu kanske jag kan sova iaf. Detta har malt i huvudet och fått det att gå runt. Nu gör vi ett nytt försök till att sova.
Kan ju iofs avsluta med en positiv sak. Katterna tas väl om hand. De får lådan rensad 2ggr/dag, mat påfylld så fort den är slut, detta trots att det egentligen borde vara mitt jobb eftersom det är jag som skaffat dom. De blir omklappade och lekta med och riktigt bortskämda då och då. DET är något jag finner positivt. Så, så länge en av oss är hemma oroar jag mig iaf inte för katterna. Det som bekymrar mig där är ju när ingen av oss kan vara hos dom för vi är på BB/i Vinslöv.
Nåja, det löser sig säkert.
Until next time...
*Städningen/ordningen här hemma: Känner att den inte prioriteras. Och det som frustrerar mest är att jag får faktiskt inte lov att dra dammsugaren eftersom jag får kraftiga sammandragningar då. Så känner jag att här är ostädat och äckligt på golven så kan jag ändå inte göra nåt åt det. Och likaså disken. Vissa dagar är bra dagar. Då kan jag faktiskt fixa disken och gör det också. Vissa dagar orkar jag helt enkelt inte. Men då får jag en känsla av att jag uppfattas som lat. Jag är ju faktiskt hemma hela dagarna och gör inget annat än ligger i sängen. Att jag sen är sängliggande av en anledning dessa dagar känns som om det glöms bort. Första toabesöket varje morgon är en pina. Blåsan är full, bebisen trycker och det känns som om en vattenmelon är på väg att tryckas ut. Jag kan knappt gå och det gör ont så jag håller på att skrika. Samtidigt försöker jag treva mig till badrummet för jag håller på att kissa på mig. Men det går inte fortare. Jag kan knappt plocka upp saker från golvet, inte för att magen är i vägen utan för att jag har så in i helvetes ont i underlivet när jag ska resa mig upp igen att jag tror jag ska skrika. Ändå känner jag mig lat när jag ligger och kommenderar och påpekar att det faktiskt behöver dammsugas. Kanske för att jag får irriterade blickar och suckar tillbaka. Känner mig handikappad, tvingas gå i skiten men kan inte göra nåt åt det....
*En annan sak är att toaletten är hur äcklig som helst. Behöver verkligen städas men jag ORKAR INTE!!! Att det är fullt med katthår i hela handfatet, vit beläggning på kranarna och toaringen är fläckig det är tydligen sånt jag får stå ut med för gör inte jag nåt åt det så händer det inte nåt heller. Och visst byts det toarulle när den andra är slut, men den tomma toarullen förväntas gå ut själv av någon anledning. Jag väntar och väntar och till sist så slänger jag den eftersom ingen annan tycks göra det.
*Lägger jag smörkniv/osthyvel i disken efter att jag använt dessa saker, ja då hamnar de i disken efter varje användning. Men skulle jag av nån anledning lämna kvar smörkniven om jag t.ex. använt den kl. 3 på natten och vet att den ska användas igen vid 6 på morgonen, då är det tydligen tecken på att det är ok att låta den ligga där alltid. Det jag vill få fram är att då ligger den banne mig kvar tills JAG slänger den i disken. Inget jag bara hittar på, har testat och den som ligger i kylen nu har använts (utan att diskas) sen i fredags. Hygieniskt, nä inte särskilt, kanske inte konstigt att man kräks om morgnarna. Mat kollas inte heller, av nån anledning väntas det att det ska slängas av sig själv automatiskt på utgångsdatum eller när det är för gammalt. Lustigt fenomen det där....
*Åter till dammsugning och ordning dock... Jag väntar in i det sista med att påpeka saker. Jag menar, vi är ju ändå 2st i hushållet och då förväntar jag mig två tänkande hjärnor också, 4 seende ögon och två fungerande näsor... Men när inget händer måste jag till sist påpeka att nu får det väl ändå hända nånting. Eftersom jag väntat så länge, vill ju inte vara tjatig, låter det kanske något irriterat. Svaret jag får då är: Har varit jobbig vecka på jobbet men visst, här övergår det till spydigare ton: "...jag kan ju dammsuga mitt i natten!"
Hm... Varför ska det behöva dammsugas mitt i natten om man är hemma från jobbet kl 17?
Jag jobbar också i vanliga fall, jag vet också att man är trött när man kommer hem. Men om det är tröttsamt nu, vad blir det då inte sen med ett barn i hushållet också? Och är det skäl nog för att skita i att städa när man har två katter som fäller som besatt så hårtussarna flyger rundor på hela golvet och det ligger äcklig kattsand överallt som katterna lyckats dra med sig ut ur lådan?
Och är detta lämplig miljö för gravid kvinna och i framtiden barn?
Och att ingenting händer. Allting "ska göras" men det blir aldrig av... Det bara står där det står. "jag ska...". Javisst men NÄR? Vi flyttade in för 2,5 månad sen...
*Ja man är trött efter jobbet. Jag förstår det. Men det konstiga är att det i vanliga fall orkas bowlas (när det är säsong), det orkas tydligen bokas in både promenader och fotbollsmatcher. Det orkar göras både ditten och datten. Kan slå vad om att det kommer orkas både det ena och det tredje och alla andra är mycket roligare att umgås med än mig så jag kommer väl inte bli påhälsad i Vinslöv heller, utom på helgen när det inte finns någon annan ursäkt. Skitkul! Här ligger jag och är JÄVLIGT isolerad men visst. Jag har ju tv:n. Den kan jag ju umgås med. Och jag har ju katterna. Och jag har ju datorn. Och jag får väl vara nöjd med att datorn startas med sitt förbannade Mafia Wars och Mob wars o fan o hans moster. Då är jag ju inte ensam iaf. Jag har min mamma som ringer då och då och faktiskt frågar hur det är och som bekymrar sig. Men hon är nog den enda. Jag kan sova bort en hel dag men det är HON som blir orolig när hon ringt för 5:e gången utan att få nåt svar. Det är då hon slår larm och kollar om jag lever och får till svar av den jag bor med "hon sover NOG". Hm... Inte orolig ett dugg. Jag kan ligga o dö här hemma, men ingen reaktion, jag sover nog. Största bekymret inför förlossningen är vilken bil babyskyddet ska sitta i. Ingenting om hur vi ska gå till väga när vi kommer in där. Vart vi ska vända oss, vart vi ens ska ta vägen. Sånt bara antas att jag vet. Varför ska jag behöva ha koll på precis allt? Varför kan aldrig jag få slappna av och känna att någon annan faktiskt för befälet? Borde inte jag få slippa föra kommandot för en enda gångs skull. Jag har aldrig fött barn förr, jag har aldrig haft värkar förr, jag har aldrig ens varit inne på en förlossning innan. Varför ska JAG veta allt? Kommer jag inte ha nog att tänka på med smärtan jag kommer känna?
Och att bebisen faktiskt kan komma när som helst fast den inte är beräknad förrän om 28 dagar.
Att värkarna faktiskt kan starta ändå. Att saker och ting fortfarande kan gå fel fast jag är så långt gången. Att saker och ting faktiskt kan gå fel med MIG dessutom. Inte bara med bebisen.
*Nu är det tänkt att jag fr.o.m. midsommar ska bo i vinslöv för att ha nära till förlossningen hjälper inte särskilt mkt i nuläget när jag känner att jag kommer ändå inte att kunna få slappna av. Jag kommer oroa mig för att det första jag får göra när jag kommer hem igen är att (nyförlöst) dra fram den förbannade dammsugaren, städa toaletten, diska disken och tömma kylen på mat som praktiskt taget kan krypa ut själv. Eller, om jag är riktigt illa däran, iaf börja tjata igen så dessa saker blir gjorda men att jag i samma veva framställs som en riktig tjatkärring.
För när jag är borta kommer det ju inte finnas nån som tjatar och då kommer det helt plötsligt finnas tid till dessa underbara promenader (även om det innebär att det kanske är långt till bilen när förlossningssamtalet kommer, men vem bryr sig?), det finns tid till att roa sig för det finns ingen tjötkärring hemma som kommer med en massa tråkiga måsten.
*Och jag kommer oroa mig för jag har fortfarande ingen som kan se efter mina katter under BB-tiden... Jag vill inte ha nån som bara sticker in nosen och fyller på mat och vatten och sen kör igen. Jag vill ha nån som har möjlighet att faktiskt stanna ett par-tre timmar men som allra helst hade kunnat bo här under tiden.
Men vi får väl se. Detta blogginlägget kommer ju garanterat inte att tas väl emot heller men jag är trött på att tjata och jag är trött på att vara isolerad och jag är trött på att vara den enda som tänker. Iaf när det gäller väldigt grundläggande och självklara saker.... men, men, får se hur mkt skit jag får. Nu kanske jag kan sova iaf. Detta har malt i huvudet och fått det att gå runt. Nu gör vi ett nytt försök till att sova.
Kan ju iofs avsluta med en positiv sak. Katterna tas väl om hand. De får lådan rensad 2ggr/dag, mat påfylld så fort den är slut, detta trots att det egentligen borde vara mitt jobb eftersom det är jag som skaffat dom. De blir omklappade och lekta med och riktigt bortskämda då och då. DET är något jag finner positivt. Så, så länge en av oss är hemma oroar jag mig iaf inte för katterna. Det som bekymrar mig där är ju när ingen av oss kan vara hos dom för vi är på BB/i Vinslöv.
Nåja, det löser sig säkert.
Until next time...
30 dagar kvar!
Jajamensan! På datumet 30 dagar kvar. Och förvärkarna blir kraftigare och tätare. Om alla håller tummarna riiiiiiiiiiiiktigt hårt så kanske jag kan få göra besök på CSK ett par veckor tidigare än beräknat. Börjar bli lite jobbigt nu... *pust*
Har väl inte så mkt annat att tragga om idag annars faktiskt. Varit en lugn dag. Kraftigt illamående till och från hela dagen men dock inga onödiga toabesök. Alltid nåt.
Tycks vara röda kortens dag i fotbolls-VM. Men en annan väntar ju på den första "riktiga" matchen som går av stapeln på tisdag, nämligen Portugals första match detta mästerskapsslutspel. Men jag får fördriva tiden med att heja på Tyskland för tillfället och imorgon hålla nån tumme eller stortå för Danmark.
Until next time...
Har väl inte så mkt annat att tragga om idag annars faktiskt. Varit en lugn dag. Kraftigt illamående till och från hela dagen men dock inga onödiga toabesök. Alltid nåt.
Tycks vara röda kortens dag i fotbolls-VM. Men en annan väntar ju på den första "riktiga" matchen som går av stapeln på tisdag, nämligen Portugals första match detta mästerskapsslutspel. Men jag får fördriva tiden med att heja på Tyskland för tillfället och imorgon hålla nån tumme eller stortå för Danmark.
Until next time...
Ska det börja nu igen?
Suck. Mått illa halva natten och hela morgonen i princip... Och innan jag kunde gå ut i köket och fixa frukost fick jag rusa på toa... Hm. Blir så trött. Nu har jag iaf lyckats trycka i mig en macka. Hoppas jag får behålla den. Ska se om jag lyckas få ner den andra också. Hade ju varit bra. Dessutom har det varit liv och rörelse i magen hela natten. Och inte på rätt sätt. Jag väntar bara på att bebis ska behaga att sjunka ner i bäckenet men icke! Som det känns nu så verkar den ha lagt sig på tvären igen!!! BLIR SÅ TRÖTT!
31 dagar kvar. Står jag ut så länge?
Nu har iaf ÄNTLIGEN fotbolls VM börjat. Håller benhårt på Portugal men gråter ju inte om det går bra för Danmark också. Pappa håller på Spanien. Kan ju förvarna redan nu att det kommer bli fullt krig på Bertes väg om både Spanien och Portugal går till 16dels final för då möts de tu... Spännande!
Nu ska jag iaf kolla Sydkorea-Grekland. Heja Grekland!
Until next time...
31 dagar kvar. Står jag ut så länge?
Nu har iaf ÄNTLIGEN fotbolls VM börjat. Håller benhårt på Portugal men gråter ju inte om det går bra för Danmark också. Pappa håller på Spanien. Kan ju förvarna redan nu att det kommer bli fullt krig på Bertes väg om både Spanien och Portugal går till 16dels final för då möts de tu... Spännande!
Nu ska jag iaf kolla Sydkorea-Grekland. Heja Grekland!
Until next time...
Barnmorskebesök och stök
Var hos BM igår. Det var ett positivt besök ansåg jag. Det enda negativa var att järnhalten hade sjunkit så jag fick ytterligare järntabletter utskrivna. Men annars såg allt bra ut. Hon gick igenom lite saker och här är resultatet:
*Jag har gått upp 15kg sammanlagt
*Livmodermåttet hade ökat med 5cm(!) på tre veckor vilket betyder att bebisen har växt till sig riktigt rejält!
*Bebisen hade lagt sig med huvudet neråt. Dock fortfarande rörlig så det kan ju hända att den vänder sig igen, men jag tror inte det.
*Mitt sockervärde såg bättre ut. Det var fortfarande inte bra men bättre än innan.
*Bebisens hjärtslag låg på 144 slag och det är en pigg men ilsken krabat som inte alls tyckte om att bli väckt och markerade detta rätt rejält genom att sparka BM. Hehe, allt tyder på att mammas humör har gått i arv. Stackars Hubbe isf.
*Vi fick en förlossningsplan att fylla i. Dock har jag redan skrivit en sån på datorn som jag ska skriva ut och ta med nästa gång så vi kan gå igenom den
*Hon frågade lite om våra tankar inför förlossningen men varken jag eller Hubbe är ju särskilt lätt oroade så vi hade inga frågor. Vi får ta det som det kommer och själv litar jag på att personalen på sjukan vet vad de gör och att jag därför är i trygga händer. Vet också att CSK har gott rykte även vad gäller t.ex. NEO-barn osv. Om inte annat är det inte långt till Lund heller och dom är ju i princip BÄST! :D
Igår gick jag även in i vecka 36 vilket betyder att jag idag har 34 dagar kvar!
Så här skriver gravid.se om v.36:
Från och med nu går de flesta på kontroller en gång i veckan eller varannan vecka. Är detta din första graviditet har barnet förmodligen fixeras sig i bäckenöppningen nu. Magen sjunker ner och det blir lättare att andas men du kanske behöver kissa oftare.
Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. Passa på att fråga din barnmorska vid nästa besök. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga. Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen.
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Idag har jag samlat ihop skräp som ska ut, ska skicka ner Hubbe i förrådet sen också, fixat med tvätten och ska snart masa mig upp o plocka in den också. När jag vilat lite nu ska jag diska, plantera lite fröer, fixa balkonglådorna och komma ihåg att äta lite...
Har väl inte så mkt mer spännande att skriva om för tillfället...
Until next time...
*Jag har gått upp 15kg sammanlagt
*Livmodermåttet hade ökat med 5cm(!) på tre veckor vilket betyder att bebisen har växt till sig riktigt rejält!
*Bebisen hade lagt sig med huvudet neråt. Dock fortfarande rörlig så det kan ju hända att den vänder sig igen, men jag tror inte det.
*Mitt sockervärde såg bättre ut. Det var fortfarande inte bra men bättre än innan.
*Bebisens hjärtslag låg på 144 slag och det är en pigg men ilsken krabat som inte alls tyckte om att bli väckt och markerade detta rätt rejält genom att sparka BM. Hehe, allt tyder på att mammas humör har gått i arv. Stackars Hubbe isf.
*Vi fick en förlossningsplan att fylla i. Dock har jag redan skrivit en sån på datorn som jag ska skriva ut och ta med nästa gång så vi kan gå igenom den
*Hon frågade lite om våra tankar inför förlossningen men varken jag eller Hubbe är ju särskilt lätt oroade så vi hade inga frågor. Vi får ta det som det kommer och själv litar jag på att personalen på sjukan vet vad de gör och att jag därför är i trygga händer. Vet också att CSK har gott rykte även vad gäller t.ex. NEO-barn osv. Om inte annat är det inte långt till Lund heller och dom är ju i princip BÄST! :D
Igår gick jag även in i vecka 36 vilket betyder att jag idag har 34 dagar kvar!
Så här skriver gravid.se om v.36:
Från och med nu går de flesta på kontroller en gång i veckan eller varannan vecka. Är detta din första graviditet har barnet förmodligen fixeras sig i bäckenöppningen nu. Magen sjunker ner och det blir lättare att andas men du kanske behöver kissa oftare.
Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. Passa på att fråga din barnmorska vid nästa besök. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga. Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen.
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Idag har jag samlat ihop skräp som ska ut, ska skicka ner Hubbe i förrådet sen också, fixat med tvätten och ska snart masa mig upp o plocka in den också. När jag vilat lite nu ska jag diska, plantera lite fröer, fixa balkonglådorna och komma ihåg att äta lite...
Har väl inte så mkt mer spännande att skriva om för tillfället...
Until next time...
BM-besök imorgon!
Då får vi se vad hon säger. Vissa stunder känns det som bebisen sjunkit ner och fixerat sig men sen ibland känns det som den är runt i hela magen. Det jag bekymrar mig för är om den inte lagt sig rätt och jag därför måste bokas in på vändningsförsök. Finns ju lite risker med dessa. Men jag antar att jag får vänta tills imorgon och se vad BM säger helt enkelt.
Går även in i v.36 imorgon, dvs. 35+0 är imorgon. 35 dagar kvar... Tiden går fort men ändå långsamt.
Återkommer imorgon när jag varit i Markaryd.
Ska ev. till Hässleholm en vända också eftersom Linus fyller 7 år!!!
Until next time...
Går även in i v.36 imorgon, dvs. 35+0 är imorgon. 35 dagar kvar... Tiden går fort men ändå långsamt.
Återkommer imorgon när jag varit i Markaryd.
Ska ev. till Hässleholm en vända också eftersom Linus fyller 7 år!!!
Until next time...
38 dagar kvar - BB-väskan packad!
Nu är BB-väskan packad och klar. Det enda som saknas är ev. förfriskningar vilka Hubbe får köpa i sin panikfärd in till förlossningen när det är dags, HEHE!!!
Har senaste magbilderna, t-shirtbilderna är tagna v.34+1 och den sista bilden är tagen idag, alltså 34+3. Trodde jag skulle klara mig utan fula strior men icke! Förhoppningsvis kommer de inte synas så tydligt sen...
Den där flodhästkänslan börjar smyga sig på lite nu minsann... Och varmt är det också! Phu!
Men, men.
Until next time...
Har senaste magbilderna, t-shirtbilderna är tagna v.34+1 och den sista bilden är tagen idag, alltså 34+3. Trodde jag skulle klara mig utan fula strior men icke! Förhoppningsvis kommer de inte synas så tydligt sen...
Den där flodhästkänslan börjar smyga sig på lite nu minsann... Och varmt är det också! Phu!
Men, men.
Until next time...
Inhandlat ÄNNU mer!
Åh vad jag gillar tradera. Toppenställe. Har idag ropat hem 1 parasoll till vagnen, kom på att det kan ju vara bra att ha om man ska ha bebis i juli! Sen har jag även ropat hem 3 bäddset till vagnen, 2st nalle puh och ett enfärgat i brunt. :D
Imorgon ska jag slänga in en magbild. Den är tagen v.34+2
Until next time...
Imorgon ska jag slänga in en magbild. Den är tagen v.34+2
Until next time...
Look! No hands!
I brist på annat slänger jag nu in ett fotobevis på att jag inte längre är beroende av att det finns bord när jag ska äta då jag har ett med mig varesig jag vill eller inte.
Och så ett par bilder på min knasiga katt som älskar att bada i vasken :D
Det var alles för idag. Ska försöka slänga in en magbild snart. Är i v.34+1 idag iaf :D 41 dagar kvar!
Until next time...
Och så ett par bilder på min knasiga katt som älskar att bada i vasken :D
Det var alles för idag. Ska försöka slänga in en magbild snart. Är i v.34+1 idag iaf :D 41 dagar kvar!
Until next time...
